slundh

Okej, nu kommer ett inlägg som jag i förväg ber om ursäkt för till er som tar åt er.

Idag ska jag köra på ett mindre glatt inlägg. Imorgon kommer kanske en desto roligare videoblogg. Kanske.

Alltså det här med att leva i nuet, det är ju så himla viktigt och sant att man måste göra det. Men så otroligt svårt. Jag är nog lite av en expert på det. Att inte leva i nuet alltså. Men jag skulle verkligen vilja bli bättre på det innan det är för sent. För livet är sjukt kort och sjukt oförutsägbart. Och JÄVLIGT orättvist. Man kan inte planera något egentligen. Och jag som är planerarn. Nej, det funkar inte riktigt. I alla fall så måste man sluta skjuta upp småsaker tills senare för snart tar tiden slut och senare finns inte. Nej, om man bara kunde lära sig detta och leva i nuet. Det låter så cheesy men det är som sagt så sant.

Jooobbig dag! Åkte iväg till Greensboro och fick min telefon fixad, så nu är den fin och hel. Det gick inte lika bra med grabbens iPod touch, så nu har han inget kvar på det. Antar att det var mitt fel. Och resten av dagen har inte heller varit bra. När jag var som mest nere och deppig så råkade jag fälla honom rätt rejält 3 gånger när vi spelade basket. Så då blev han ännu mer nere. Och ååh. Kvällen var piss med. Då är det så otroligt skönt att bara stänga in sig i sitt rum och kolla på Grey's. Just idag så ville jag inget annat än att vara hemma. Med folk som.. aah, är mina.

Jag vet ärligt talat inte om jag lever för helgerna eller veckorna här. Jag jobbar inte mycket på helgerna så man borde ju tro det. Fast jag vet inte.. Ibland känner jag mig isolerad. På flera olika sätt. Ett är att man inte vet vad som händer hemma. Så varför inte slänga iväg ett trevligt mail till mig och berätta? Eller en simpel kommentar, eller ett logginlägg på fejjan. Eller varför inte ett traditionellt brev (fast det är ju lite din och min grej - min hemliga lover, du vet vem du är. Höhö. Nu blev ni allt nyfikna va?). Och om ni nu skulle överraska mig genom att göra något utav ovanstående så vill jag gärna att ni nämner de få saker man inte kan få reda på via fejjan. Tänkte bara säga detta. Tack och hej.

Himla upp och ner dag. Så är det, har rett ut lite problem. Några kvarstår. Snart är det jul med, har ej köpt alla julklappar kan jag säga. Åh, jobbigt. Men jag har planerat lucka 24 på barnens adventskalendrar som ska bli lite av en skattjakt. Det blir kul hoppas jag. Just idag har jag varit lite trött på barn känner jag. Barn i allmänhet. Barnsligt beteende och skrik och att deras hjärnor inte är riktigt utvecklade..

igår var det 3 månader sen jag kom till this country då va. TRE MÅNADER! 1/4 av min tid i USA har redan gått. Helt sjukt! Känns som att jag precis kom.. fast å andra sidan känns det som att jag har varit här i evigheter. Men jag har det bra! Självklart är det upp och ner, men så är det ju alltid med mig. Alltid. I alla fall, gjorde en liten lista på saker jag inte vet hur jag klarat mig utan tidigare! Here we go

Jag är så himla sugen på att resa! Det är rätt sjukt hur fort man blir "hemma".. Jag ska till Miami i maj och det är grymt, men mer än så har jag inte planerat.. än. Jag menar jag har ju världens möjligheter att se USA. Jag har vänner i New York. Jag har vänner i Seattle. Jag har vänner i Las Vegas. Jag har vänner i DC. Jag har vänner i flera andra stater med, Arizona & Ohio tex. Världens möjligheter som sagt. Jag vill himla otroligt jätte gärna åka och åka skidor just nu! Aaah! Jaja. Det var det.

Jag. är. död.

Bra morgon, bra barn! Det är nog kaffet som gör det. En mega super duper stor Venti-Starre-kaffe kom min värdpappa med till mig imorse. Med tanke på att jag var segare än segast på att komma upp så satt denne finfint. 

MEN HERREGUD! Jag glömde ju Vänner-punkten förrut!

Att lämna allt utom en resväska med kläder och åka tvärs över Atlanten till ett ställe mitt i en stat man inte vet ett skit om, till en stad man aldrig hört talas om och bo i en familj man aldrig någonsin har träffat är helt sinnessjukt. Jag är nog dum i huvudet som gör en sån sak. Det är så mycket som kan gå helt åt helvete. Och visst självklart finns det dagar då jag tror att jag har gjort ett stort misstag. Det går så himla mycket upp och ner, det är helt sjukt. Fast jag har nog haft tur. Min familj är bra. Det tar tid för både mig och dom att anpassa sig till denna störda grej. Men det går bra, och jag har inte gett upp när det kännts fel. Det kan man inte göra, då kommer aldrig detta året att funka. Det är så himla lätt att sitta och skriva nu när allt är bra, att man inte ska ge upp. Fast det är sanningen. Staden är bra med. Det går nog inte en dag utan att jag tänker på hur annorlunda det hade varit om jag kommit till familjen i New York istället. (För er som inte vet historien så hade jag en familj bestämd som bodde i Conneticut, 50 min utanför NYC. En månad innan avresa bestämde sig familjen för att hoppa av programmet och inte ha någon au pair. Snabba beslut och en otroligt stressig tid resulterade i att jag tackade Ja till denna familjen i Winston-Salem, NC. och fick samma avresedatum som tidigare) Fast jag är tacksam att jag inte kom till den familjen, det hade inte varit bra. Och dessutom finns Newwan kvar. Istället bor jag i en jätte amerikansk stad där folk blir glada av att höra att man inte är härifrån. Fick gratis kaffe häromdagen pga det ;) En annan grej är att vi är 3 au pairer i min LCC-grupp. Det säger rätt mycket. Men vi har tagit kontakt med fler och jag har kompisar från Tyskland, Argentina, Frankrike, Thailand, Turkiet, Indien. Mångkulturelt med andra ord, och det gillas. Man får upp ögonen för annat än det man är van vid. Vilket jag tror är otroligt lärorikt.

Upp och ner.

Bra och dåligt.

Kul och tråkigt.

Lätt och jobbigt.

Skratt och gråt.

Hej och hå.

Ja, det är så det är men en sak är säker:

New York är som på film. En riktigt bra film. Med lyckligt slut.

Jag älskar att jag kan se tv-serier som är aktuella. Jag menar igår var det ju trick or treating som gällde. Gick sen in, åt middag och satte mig och kollade på Desperate. Då var det trick or treating där med.

Idag har barnen varit lediga hela dagen, vilket har betytt att jag har jobbat sen strax före 9 i morses, och jag antar att jag har slutat nu. Vilket betyder att jag nog har jobbat för mycket idag. Jaja. Det har liksom inte varit mycket att göra idag, för dom har båda varit med massa kompisar. Fast ändå har det varit så sjukt jobbigt. Jag har varit helt slut. Jag tror att jag är påväg att bli sjuk..

Jag mår sådär. Det är bra, men just nu mår jag sådär.